Skärpta kriterier för minskad antibiotikaanvändning i livsmedelsproduktion
Nu förstärks den frivilliga listan med kriterier för antibiotika och djurhållning som livsmedelsföretag kan ställa gentemot leverantörer vid inköp av kött, mejeriprodukter och sjömat. Bakom antibiotikakriterierna står Axfoundation som utvecklat listan i samarbete med en expertgrupp och referensgrupp bestående av bland annat veterinärer, forskare, antibiotikaexperter och representanter från civilsamhälle, branschorganisationer, livsmedelsproducenter, foodservice och dagligvaruhandel. Den […]
Nu förstärks den frivilliga listan med kriterier för antibiotika och djurhållning som livsmedelsföretag kan ställa gentemot leverantörer vid inköp av kött, mejeriprodukter och sjömat. Bakom antibiotikakriterierna står Axfoundation som utvecklat listan i samarbete med en expertgrupp och referensgrupp bestående av bland annat veterinärer, forskare, antibiotikaexperter och representanter från civilsamhälle, branschorganisationer, livsmedelsproducenter, foodservice och dagligvaruhandel.
Den första upplagan av kriterierna kom redan 2014. Listan har nu uppdaterats med bland annat förtydligade djurvälfärdskriterier, begränsning av veterinärmedicinsk användning av antibiotika som är särskilt viktiga för sjukvården, samt kriterier för sjömat. Ett tiotal livsmedelsföretag använder redan idag materialet, och nu hoppas Axfoundation att de förstärkta kriterierna och frågebatteriet ska användas i praktiken av ännu fler aktörer.
Färsk statistik från Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, visar att användningen av antibiotika för djur i Sverige internationellt sett är låg, men skillnaden mellan länder i Europa är mycket stor. Sverige, Finland, Island och Norge har lägst försäljning av antibiotika för djur enligt Europeiska läkemedelsmyndigheten, medan Cypern, Italien och Spanien har högst. I många länder förekommer fortfarande medicinering av hela djurgrupper via foder eller vatten, och i länder utanför Europa är antibiotika i tillväxtökande syfte fortfarande tillåtet. Världshälsoorganisationen WHO klassar antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot den globala folkhälsan. Samtidigt är överanvändning av antibiotika inom den globala livsmedelsproduktionen omfattande, något som bidrar till en växande resistens bland djur och människor.