Ökad välfärd hos häst vid bättre hältdiagnostik
Hur upptäcker man en låggradig hälta hos hästar? Och på vilket ben är hästen egentligen halt? Det har veterinär Emma Persson Sjödin studerat i en doktorsavhandling inom veterinärmedicin vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Fyra olika studier ryms inom hennes avhandling Evaluation of vertical movement asymmetries in riding horses – relevance to equine orthopaedics. Ett stort antal hästar har […]
Hur upptäcker man en låggradig hälta hos hästar? Och på vilket ben är hästen egentligen halt? Det har veterinär Emma Persson Sjödin studerat i en doktorsavhandling inom veterinärmedicin vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Fyra olika studier ryms inom hennes avhandling Evaluation of vertical movement asymmetries in riding horses – relevance to equine orthopaedics. Ett stort antal hästar har studerats, både i Sverige och i andra länder.
– Syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om hur man ska tolka asymmetrier i hästens rörelsemönster i olika situationer, säger Emma Persson Sjödin.
För att undersöka om asymmetrin orsakades av smärta behandlades en grupp hästar med antiinflammatorisk medicin. Effekten mättes före och efter med det objektiva systemet Lameness Locator. Då medicinen inte gav någon tydlig effekt väckte det tankar om att asymmetrier kan vara en naturlig biologisk variation, men det kan heller inte uteslutas att många av hästarna har en smärtproblematik som inte svarar på den behandling som testades. Det kan till exempel röra sig om en kronisk eller neuropatisk smärta.
Vid utredning av hältor förekommer ofta att hästarna rids. Emma Persson Sjödin studerade hur ryttaren påverkar hästens rörelsemönster, bland annat vid lättridning i trav. Lättridning kan redan på rakt spår ge en asymmetri som liknar en lindrig bakbenshälta men som byter ben när ryttaren byter sittben i sadeln. Det visade sig att just lättridning kan dölja eller förstärka hältan hos en redan asymmetrisk häst.
Vid en hältutredning kan en bakbenshälta vara svår att upptäcka. Hästar kan även nicka med huvudet för att avlasta det onda bakbenet så att de ser ut att vara halta på samma sidas framben, vilket kan förvilla veterinären.
I de två sista studierna undersöktes därför om man kan använda mankens rörelse för att skilja en äkta frambenshälta från en falsk huvudnickning. Hypotesen visade sig stämma helt. Genom att mäta mankens rörelser var det möjligt att hos de flesta hästar se om hältan kommer från ett bak- eller framben.
Läs hela artikeln här.