Varför drabbas hästar av fri fekal vätska?
Varför blir vissa hästar drabbade av så kallad fri fekal vätska? Är det hästens foder som är sambandet eller visar bakterierna i träcken någon typ av störning i hästens mage och tarm? Katrin Lindroth, husdjursagronom, har forskat kring dessa frågeställningar. Hon presenterar sin doktorsavhandling Fri fekal vätska hos hästar den 26 februari 2021 vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Tillståndet […]
Varför blir vissa hästar drabbade av så kallad fri fekal vätska? Är det hästens foder som är sambandet eller visar bakterierna i träcken någon typ av störning i hästens mage och tarm?
Katrin Lindroth, husdjursagronom, har forskat kring dessa frågeställningar. Hon presenterar sin doktorsavhandling Fri fekal vätska hos hästar den 26 februari 2021 vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Tillståndet för fri fekal vätska (FFV) hos häst innebär att träcken kommer i två faser; först en fast fas med mer eller mindre formade träckbollar, och därefter en vätskefas som är rinnande. Det är främst den rinnande fasen som ställer till problem genom nedsmutsning av svans och bakben vilket kan leda till irritation och ibland även skadad hud.
– Förekomst av FFV kan därför utgöra ett välfärdsproblem för drabbade hästar även om det inte finns några indikationer på att hästen uppvisar några sjukdomssymptom som till exempel feber, säger Katrin Lindroth.
Forskningen baserades på två studier; en övergripande enkätstudie riktad till ägare av 339 hästar med FFV och en fallstudie där 50 hästar med FFV samt 50 hästar utan FFV undersöktes mer detaljerat.
Det finns tidigare studier som visar på samband mellan utfodring, skötsel och hästegna faktorer (som ras, kön, etc) till varför FFV uppkommer. Målsättningen med studierna var därför att kartlägga utfodring och skötselrutiner samt individuella egenskaper hos hästar med FFV. Katrin Lindroth jämförde även innehållet i hästarnas foderstater, utfodringsrutiner, skötsel och träckens sammansättning hos hästar med och utan FFV.
Inom forskningsprojektet undersöktes även den kemiska sammansättningen i hästarnas träck. Resultaten visar att det inte var möjligt att se någon generell skillnad i förekomst av bakterier i träcken hos hästar med och utan FFV. Det indikerar att FFV inte rör sig om en grovtarmsstörning men att fler studier behövs för att helt kunna utesluta det.
– Dock vore det intressant att göra fler studier kring de skillnader som uppvisats i träckens fysikaliska, bakteriella och kemiska egenskaper mellan fall- och kontrollhästar. Även den högre risken för kolik hos hästar med FFV behöver undersökas vidare, säger Katrin Lindroth.
Disputationen går att följa via länk, se hemsidan för institutionen för utfodring och vård vid SLU https://www.slu.se/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/