Den 1 september träder Jordbruksverket nya föreskrifter för sjukdomarna PRRS hos gris respektive paratuberkulos hos nötkreatur i kraft. Syftet är att fastlägga nationella krav för att förhindra introduktion och spridning av sjukdomarna när grisar och nötkreatur flyttas mellan svenska anläggningar.

Sverige är, efter bekämpning av utbrott under 2007, fritt från PRRS sedan 2008 och är ett av få länder i världen som är fritt från sjukdomen. Även när det gäller paratuberkulos hos nötkreatur har Sverige en unik och dokumenterat god status. Tack vare årtionden av kontroll och övervakning finns sjukdomen sannolikt inte längre i den svenska nötkreaturspopulationen.

– Äntligen har vi, efter många års arbete, nya föreskrifter på plats som ska bidra till att Sverige framöver kan arbeta ännu mer förebyggande och kraftfullt mot spridning av PRRS och paratuberkulos i svenska gris- respektive nötkreatursanläggningar, säger Lena Hellqvist Björnerot, ställföreträdande chefsveterinär (CVO) på Jordbruksverket (SJV) i ett pressmedelande från SJV.

De nya föreskrifterna är baserade på EU:s nya djurhälsoförordning men är nationella regler som gäller när grisar respektive nötkreatur flyttas in i och mellan svenska anläggningar, oavsett om djuren kommer från Sverige eller ett annat land. Sverige får inte ställa krav utöver EU:s på avsändande anläggning i andra länder. Därför hanterar de nya föreskrifterna eventuella risker med utländska djur efter det att de kommit in i Sverige – föreskrifterna är därmed inte införselregler. De nya reglerna träder i kraft 1 september och gäller för alla som hanterar grisar och nötkreatur i Sverige – som djurhållare, transportörer, och den som driver slakteri.

Reglerna innebär bland annat att:

  • Den som tar in grisar från anläggningar som inte är fria från PRRS ska isolera djuren i en PRRS-isolering under minst 28 dagar. Isoleringen ska vara godkänd av Jordbruksverket. När grisarna står i isoleringen ska en veterinär ta blodprov på dem två gånger med minst 21 dagar mellan provtagningstillfällena.
  • Den som tar in nötkreatur från anläggningar som inte har dokumenterat god status avseende paratuberkulos ska låta undersöka djuren i flera steg. I det första steget ska en veterinär provta djuren genom både ett blodprov och ett träckprov i isoleringen för att se om djuren bär på paratuberkulos. Även om man inte hittar paratuberkulos hos djuren under isoleringsperioden ska uppföljande provtagningar göras en gång om året under flera års tid. Skälet är att det kan ta lång tid från att ett djur smittas med paratuberkulos till dess att sjukdomen går att upptäcka.