Bättre juverhälsa hos nykalvade kvigor
Nya rekommendationer för skötsel och inhysning av kvigor bidrar till färre mastiter och möjligheter för en mer hållbar och konkurrenskraftig mjölkproduktion. I det senaste svenska projektet studerades 170 mjölkbesättningar som var indelade i tre grupper beroende på hur bra de lyckats med juverhälsan hos nykalvade kvigor. För att ta reda på orsakerna till skillnaderna studerades […]
Nya rekommendationer för skötsel och inhysning av kvigor bidrar till färre mastiter och möjligheter för en mer hållbar och konkurrenskraftig mjölkproduktion.
I det senaste svenska projektet studerades 170 mjölkbesättningar som var indelade i tre grupper beroende på hur bra de lyckats med juverhälsan hos nykalvade kvigor. För att ta reda på orsakerna till skillnaderna studerades skötselrutiner och inhysning från kalv till kalvning. Projektet genomfördes av statsveterinär Karin Persson Waller på SVA, i samarbete med djurhälsoveterinär Åsa Lundberg och epidemiolog Ann Nyman på Växa.
– När vi jämförde rutiner och annan besättningsdata hittade vi både framgångs- och riskfaktorer. De tydligaste skillnaderna mellan grupperna var att de som lyckats bäst oftare använde skrivna rutiner för råmjölksutfodring, hade lägre celltal i tankmjölken och behövde skicka färre kor till slakt på grund av dålig juverhälsa. Dessutom var automatiska mjölkningssystem mindre vanliga bland dessa besättningar. Som väntat var mjölkproduktionen högre i de besättningar som lyckats bäst.
De nya rekommendationerna som tagits fram baseras på resultat från flera svenska forskningsprojekt men även på internationella rön. Rekommendationerna finns tillgängliga för mjölkproducenter, rådgivare och andra intresserade utan kostnad.
Läs hela artikeln här