Höga temperaturer, torka och vattenbrist kan ge påtagliga problem för djurhållningen redan 2030. Det är några av resultaten från den klimat- och sårbarhetsanalys som SVA har gjort som inriktar sig på effekter av ett förändrat klimat för olika typer av djurhållning i Sverige.

Analysen har försökt blicka in i framtiden och bedöma hur ett förändrat klimat kan komma att påverka SVA och andra intressenter inom myndighetens ansvarsområde (djurhållare, branschorganisationer, vissa myndigheter med flera). Men det finns flera osäkerheter som försvårar bedömningen, bland annat att kunskapsunderlaget är bristfälligt och att många andra faktorer än klimatet måste vägas in.

En sårbarhetsanalys kan hjälpa SVA att prioritera det fortsatta arbetet med att bidra till att utveckla en hållbar djurhållning, som står pall även när ”det blåser”, och därmed även en säkrare livsmedelsförsörjning för samhället. Analysen kan också vara användbar för flera av de nationella myndigheter och länsstyrelser som berörs av klimatanpassningsförordningen (2018:1428) och för andra aktörer och beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå. En anpassning till ett förändrat klimat behövs på alla nivåer i livsmedelssystemet.

– Djurhållningen är mycket utsatt när klimatet ändras, den är starkt beroende av fungerande ekosystem och ofta hårt drabbad vid extremväder. Ökad smittspridning, värmestressade djur och brist på foder och vatten har vi redan fått känna av, åtgärder för att lindra effekterna är angelägna, säger Ann Albihn, laborator vid SVA, som lett analysgruppens arbete.