SLU har, i samarbete med Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) och hästnäringens riksanläggningar, avslutat en utredning om utvecklingen av Hippologprogrammet som har resulterat i flera alternativa förslag för programmets framtid.

Utredningen, som påbörjades i juni 2022 leddes av Susanne Linnér, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Syftet var att analysera alternativ och förutsättningar samt presentera förslag för att säkerställa högskolemässig kvalitet och en gynnsam studiesocial miljö på Hippologprogrammet. Bakgrunden till utredningen inkluderar synpunkter på den studiesociala miljön som framkommit genom SLU:s kvalitetsarbete samt åsikter från tidigare studenter och studentkåren.

Prorektor vid SLU, Pär Forslund, tackade Susanne Linnér för hennes gedigna arbete och påpekade att utredningens förslag kommer att utgöra en grund för utvecklingen av Hippologprogrammet. Hästnäringen har utvecklats och vuxit, och med starten av olika utbildningar med hästinriktning har behovet av att utveckla och anpassa Hippologprogrammet ökat.

– I processen har jag, förutom att ha läst rapporter om hästnäringens framtid, kvalitetsrapporter från SLU och annan dokumentation om Hippologprogrammet, även genomfört enkäter och intervjuer med berörda lärare, studenter samt personer inom hästnäringen. Min bedömning är att svensk hästnäring fortsatt är i ett stort behov av en universitetsutbildning som riktar sig specifikt till hästnäringen, säger Susanne Linnér.

Hippologprogrammet bygger redan på ett nära samarbete mellan SLU, HNS och riksanläggningar, vilket möjliggör en unik kombination av vetenskap och konstnärlig grund. Hon underströk dock att utbildningen behöver utvecklas för att uppfylla dagens och framtida krav, inklusive hästvälfärd, säkra miljöer och hållbar verksamhet ur både miljö- och ekonomiperspektiv.

Utredningen presenterade olika utvecklingsalternativ: Alternativ A fokuserar på hästvälfärd och hållbarhet, vilket skulle gynna hela branschen. Den andra inriktningen är att stärka kompetensen för ridskoleverksamhet, en viktig arbetsmarknad för hippologer. Alternativ B liknar dagens Hippologprogram, men med större valmöjligheter. Alternativ C är en hybridmodell med både distansundervisning och fysisk närvaro.

Karolina Lagerlund, vd för HNS, kommenterade utredningen och betonade vikten av gedigen kunskap om hästar för branschens utveckling. Hon framhöll behovet av välutbildade människor som kan arbeta inom olika områden inom hästnäringen och ser fram emot att tillsammans med utredningens förslag fortsätta utveckla det betydelsefulla programmet för hästnäringen.

Utredningen går att beställa via registrator vid SLU eller via SLU:s presstjänst.

Här finns en webbsida med frågor och svar kring utredningen.