I september 2023, hittades flera döda vildsvin av jägare i trakterna kring Fagersta. Ett prov från ett av vildsvinen skickades omedelbart till SVA för analys. Svaret var nedslående: Sverige hade för första gången drabbats av afrikansk svinpest, ASF.

Efter upptäckten agerade svenska myndigheter snabbt. Ett utbrottsområde definierades, och inom detta område infördes strikta åtgärder för att förhindra smittspridning.

Bland annat förbjöds all tillgång till skog och mark inom den definierade zonen. En stor sökinsats sattes igång för att lokalisera och analysera döda vildsvin. Varje fyndplats markerades med GPS, kadavren fotograferades, provtogs och destruerades.

Under de följande sex månaderna hittades sammanlagt 93 vildsvinskadaver i den smittade zonen. Av dessa testade 62 positivt för ASF-viruset. Samtliga positiva fall lokaliserades till ett litet, väl avgränsat område sydöst om Fagersta. Det gav myndigheterna möjlighet att koncentrera sina insatser.

Analyser av smittspridningen visade att viruset sannolikt hade introducerats i området mellan maj och juni 2023. Smittspridningen nådde sin topp mellan augusti och september, och det sista dödsfallet inträffade i slutet av september 2023.

Genom att kombinera data från GPS-markeringar, fotografier av kadavren och temperaturuppgifter kunde forskarna fastställa smittans utbredning över tid och rum. En enkätundersökning riktad till lokala jaktlag avslöjade att vildsvinsstammen i området hade ökat under de senaste tio åren. Men det fanns betydande variationer mellan olika jaktlag.

En naturlig introduktion av smittan via kontakt med smittade vildsvin från andra områden uteslöts. Istället antogs att smittan hade förts in av människor. Sannolikt genom smittat kött som slängts på en plats där vildsvin kunde komma åt det.

Forskarnas misstankar riktades särskilt mot en kommunal avfallsstation nära centrum för utbrottet. Innan smittan upptäcktes saknade denna station vildsvinssäkra stängsel, vilket möjliggjorde för vildsvin att söka föda där och sprida smittan.

Genom genetiska analyser av virusets DNA kunde man konstatera att det svenska utbrottet sannolikt var kopplat till den pågående ASF-epidemin i stora delar av Europa.

Flera faktorer har lyfts fram som avgörande för den framgångsrika bekämpningen av ASF-utbrottet i Sverige. En av de viktigaste var den låga vildsvinstätheten i området, kombinerat med begränsad tillgång på naturlig föda och befintliga viltstängsel längs många vägar. Myndigheternas goda beredskap och väl förberedda åtgärder, tillsammans med de lokala jägarnas insatser, spelade också en central roll i att få utbrottet under kontroll.

Den svenska bekämpningsinsatsen har nu dokumenterats i en vetenskaplig artikel som beskriver de första sex månaderna av utbrottet. Här ingår en detaljerad analys av smittspridningen och de åtgärder som vidtagits. Erfarenheterna från denna unika insats ger hopp om att andra länder som drabbas av ASF i framtiden kan dra nytta av de lärdomar som dragits i Sverige.

Läs hela artikeln här