Så kan veterinära resurser säkras
För att säkra att samhällsviktig djurhållning kan fungera även vid höjd beredskap krävs åtgärder. Ny lagstiftning, beredskapslagring samt beslutanderätt för att fördela veterinära resurser är några av de behov som har identifierats.
Jordbruksverket och Livsmedelsverket har, på uppdrag av regeringen, utrett behovet av reglering för viss personal som arbetar med djurhälsa, djurskydd och säkra livsmedel vid höjd beredskap.
Utredningen fokuserar på hur dessa kritiska områden ska prioriteras och hanteras i händelse av exempelvis krig eller allvarliga hot mot Sveriges säkerhet och självständighet.
I regeringsuppdraget pekas livsmedelsproducerande djur och tjänste- samt servicedjur ut som samhällsviktiga. Vid höjd beredskap ska dessa djur prioriteras om veterinärresurser behöver fördelas.
– Förutom hälso- och sjukvård till den samhällsviktiga djurhållningen måste veterinärpersonal dessutom fördelas till samhällsviktig livsmedelskontroll, säger Lotta Andersson, beredskapshandläggare på Jordbruksverket.
Den befintliga krigsveterinärförordningen är föråldrad och behöver uppdateras för att harmonisera med nuvarande regelverk om totalförsvarsplikt. Utredningen föreslår att länsstyrelserna, tillsammans med civilområdesansvariga och Arbetsförmedlingen, ska få mandat att fördela veterinärpersonal där behovet är störst.
Eftersom en stor del av djurens hälso- och sjukvård idag utförs av privata veterinärföretag, är det viktigt att dessa verksamheter kan fortsätta under höjd beredskap.
Myndigheterna föreslår att avtal och ny lagstiftning ska säkra att samhällsviktig veterinärverksamhet fortsätter att fungera. Andra, mindre samhällsviktiga verksamheter kan behöva ställa om sina resurser.
Veterinärpersonal kan behöva omplaceras till områden som de normalt inte arbetar inom. Därför behöver snabbutbildningar tas fram redan nu, i grundberedskap, för att säkerställa att personalen har nödvändiga kunskaper för sina nya uppgifter.
För att kunna fortsätta bedriva djursjukvård under höjd beredskap krävs adekvat lagring av läkemedel och sjukvårdsutrustning. Myndigheterna föreslår att Jordbruksverket får i uppdrag att utreda hur denna beredskapslagring ska utformas.
När det gäller sällskapsdjur, som är mycket viktiga för många människor, är målsättningen att de ska kunna få grundläggande vård även under höjd beredskap.
– Vid höjd beredskap måste samhället på ett ansvarsfullt sätt prioritera och trygga hälso- och sjukvård för de djur som har störst betydelse för totalförsvaret, förklarar Lotta Andersson. Djurägare uppmanas att själva förbereda sig och sina djur för krissituationer, eftersom vården kan bli begränsad.