Regeringen har beslutat att intensifiera arbetet för att förbättra hanteringen och dokumentationen av vårdhygien och vårdrelaterade infektioner. Uppdraget, som ges till Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, innebär att dessa myndigheter tillsammans ska utveckla en nationell struktur. Den ska samla och tillgängliggöra information om vårdhygieniska rutiner, riskfaktorer och infektioner på alla nivåer inom vården – från lokal till nationell nivå.

– Det är av största vikt att vi har samlad och tillgänglig information om vårdhygien för att kunna förebygga och hantera vårdrelaterade infektioner på bästa sätt, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Socialminister Jakob Forssmed betonar att åtgärden även är en viktig del av kampen mot antibiotikaresistens. Ett växande hot mot folkhälsan. Han poängterar att god hygien är avgörande för att minska risken för infektioner och förhindra spridning av resistenta bakterier. Något som på sikt kan stärka patientsäkerheten inom hela den svenska vården.

Sverige saknar en nationell sammanställning av vårdrelaterade infektioner sedan januari 2024, då Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) avslutade sina nationella mätningar. Trots att lokala och regionala data finns, saknar man en övergripande bild av läget. Den nya nationella strukturen ska fylla detta tomrum. Den ska underlätta en snabb och effektiv spridning av information till vårdverksamheter i hela landet.

För att genomföra uppdraget ska Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samarbeta med bland annat E-hälsomyndigheten, SKR, professionsorganisationer och den nationella kunskapsstyrningen. Dessutom kommer de arbeta i dialog med Utredningen om stärkt framtida smittskydd. Socialstyrelsen ska agera som administrativ sammanhållande och ge en första muntlig redovisning till Socialdepartementet senast den 1 mars 2025. Den slutliga rapporten ska vara klar den 30 juni 2025.

Regeringens initiativ att stärka vårdhygienen och minska vårdrelaterade infektioner är ett led i att möta framtidens utmaningar inom svensk sjukvård. Långsiktiga mål är ökad patientsäkerhet och minskad antibiotikaresistens.