Resultaten kan få betydelse för behandling av både djur och människor, särskilt i områden där parasitinfektioner är vanliga. Influensavirus, som kan infektera både djur och människor, angriper luftvägarna och utlöser en infektion.

Efter genomgången sjukdom eller vaccination bildar kroppen ett immunologiskt minne, med hjälp av minnes-T-celler och minnes-B-celler. Dessa celler spelar en avgörande roll för att skydda kroppen mot framtida infektioner.

En viktig upptäckt i Malin Erikssons studie var att olika typer av minnes-T-celler i lungorna ökar under olika faser av en influensainfektion. Dessa celler har förmågan att snabbt reagera på nya influensavirus och aktivera kroppens försvarsmekanismer. Studien understryker vikten av vidare forskning kring de olika funktionerna hos dessa celler.

Passiv immunisering, en form av immunterapi, innebär att man ger antikroppar ges till individer utan immunologiskt minne för att skydda dem mot sjukdom. Tidigare forskning har visat att detta skydd fungerar väl under pågående infektion. Men Malin Erikssons studie gick längre. Den visade att behandlade individer också utvecklar ett immunologiskt minne trots att de inte blir sjuka.

– Immunterapi hindrar inte kroppen från att utveckla immunologiskt minne. Detta kan vara avgörande i situationer där vaccin saknas eller där ett omedelbart skydd behövs, säger Malin Eriksson.

Maskinfektioner är vanliga hos både människor och djur och kan påverka immunförsvaret negativt. Maskar frisätter ämnen som försvagar immunförsvaret, vilket i sin tur kan minska effektiviteten hos det immunologiska minnet. I studien minskade antalet minnesceller hos maskinfekterade individer, och deras immunförsvar blev sämre på att skydda mot framtida influensainfektioner.

Vidare upptäckte forskarna att maskinfektioner förändrar uttrycket av gener kopplade till immunförsvaret. Det kan förklara den långsiktiga påverkan på minnescellernas effektivitet.

Trots att maskinfektion kan försvaga immunförsvaret visar studien att det immunologiska minnet fortsatt ger ett visst skydd mot allvarliga sjukdomar och död. Forskarna rekommenderar inte egelbunden avmaskning av djur generellt. Det krävs Ytterligare studier för att avgöra om nya vaccinationsstrategier kan behövas i områden där maskinfektioner är vanliga.