Fem av projekten är inom området veterinärmedicin, husdjursvetenskap och teknikvetenskap (VHT) och ett är inom området samhällsvetenskap och humaniora (SH).

I ett samverkansprojekt vill forskarna kartlägga antimikrobiell resistens (AMR). Antibiotika tillsätts rutinmässigt i spermadoser, vilket riskerar resistensutveckling. Projektet kommer bland annat att studera förekomst av resistenta bakterier vid livmoderinflammation. Målet är att förbättra rutinerna för antibiotikaanvändning, biosäkerhet och hästvälfärd samt motverka resistensspridning i hästpopulationen.

I ett annat projekt vill forskarna, genom DNA-analys, kartlägga genetiska orsaker till ögonsjukdomen Mikroftalmi hos hästar (EqMi). Här är avkommor till populära hingstlinjer överrepresenterade. För att inte drabbade avkommor ska öka i framtiden behöver man förstå arvsgången bättre . Målet är att förbättra hästars hälsa och skapa riktlinjer för avelsbeslut som förhindrar en ökad förekomst av EqMi.

I ett projekt inom VHT-området vill forskare, genom videoövervakning, studera smärtrelaterade beteenden hos hästar med ortopedisk smärta. Man kommer studera nyopererade hästar på klinik. Målsättningen är att komma ett steg på vägen mot en smärtövervakning av hästen som även täcker in de tidpunkter då klinikpersonalen inte kan vara på plats. Målet är att öka förståelsen för smärtbeteenden och stödja vetenskapligt baserade övervakningsverktyg.

Det fjärde projektet har som mål att undersöka mikrober och resistensmönster vid hornhinneinfektioner hos svenska hästar, samt faktorer som påverkar läkning. På grund av begränsad kunskap om mikrober och deras resistensmönster i Sverige använder man ofta bredspektrumantibiotika i onödan. Något som ökar risken för resistens. Studien bidrar förhoppningsvis till förbättrad behandling och riktlinjer för antibiotikaanvändning vid hornhinnesår.

I det femte och sista beviljade projektet inom VHT-området undersöks välfärd och beteenden hos unga tävlingshästar som hålls i olika sommarhållningssystem; bergsbete, inhägnat bete och stall med tillhörande hage. Forskarna övervakar 60 kallblodstravhingstar med GPS, accelerometrar och videoanalys för att jämföra bland annat rörelse, stressnivåer och tillväxt.

Resultaten förväntas bidra med värdefull information om olika inhysningssystems betydelse för hästens välfärd och utveckling. En central fråga i hästvälfärdsdiskussionen relaterar till hästhållningens betydelse de 23 timmar hästen inte rids.

– Stiftelsen har glädjen att även i år bevilja ansökningar med stor bredd och potential att väsentligt förbättra hästars hälsa och välfärd ur flera perspektiv. Årets projekt fokuserar på förebyggande insatser, förbättrad diagnostik och resistenskartläggning, vilket kommer att ge viktiga verktyg för en hållbar framtidsutveckling inom hästvälfärd, säger Lina Bengtsson, forskningssekreterare Stiftelsen Hästforskning.

Inom området för samhällsvetenskap och humaniora (SH) har ett samverkansprojekt beviljats. Projektet undersöker sambandet mellan ägarkunskap och hästvälfärd, samt hur människans syn på hästens kognitiva förmåga och inlärningsförmåga förändras före och efter personen lärt hästen att använda en symbolmetod för att kommunicera ett val.

– Årets beviljade SH-projekt representerar även det ett högaktuellt ämnesområde i en tid med diskussioner kring hästnäringens Social Licence to Operate (SLO). Det är frågeställningar kring hur ryttares uppfattning av hästens kognitiva förmåga kan påverkas under inlärning av ett preferenstest, och hur det kan påverka häst-ryttarkommunikationen. Det ska bli mycket spännande att följa projektet, säger Lina Bengtsson, forskningssekreterare Stiftelsen Hästforskning.

Nya projekt som tilldelas anslag för första projektåret:

  • Antibiotika i hästaveln – ett dubbeleggat svärd som hotar framtidens hästar? (Johanna Lindahl, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Anne Margrete Urdahl Norsk Veterinærinstituttet).
  • Ögonlösa hästar – Maskininlärning för att undersöka den gåtfulla genetiken bakom mikroftalmi hos häst (Sofia Mikko, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
  • Vad veterinären inte ser – implementering av video för smärtövervakning av hästar (Johan Lundblad, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
  • Smärtsam infektion i hornhinnesår hos svenska hästar; förekommande bakterier, svampar, resistensmönster och prognos för läkning. (Lena Ström, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
  • Välfärd och beteenden hos unga tävlingshästar som hålls i olika system under sommaren, Morten Tofastrud, Universitetet i Innlandet (INN)
  • Gi hesten en stemme – Hestevelferd og eierbevissthet (Grete Jørgensen, Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO) och Karin Morgan, Ridskolan Strömsholm)

Utöver de nya projekten beviljas även 14 pågående projekt fortsatt finansiering. Av de pågående projekten är sju svenska och sju samverkansprojekt mellan länderna.