Så kallade mRNA-vacciner fungerar genom att instruera kroppens celler att producera ett specifikt protein, i detta fall antigen från ASF-viruset. Detta aktiverar immunförsvaret och skapar ett skydd mot framtida infektioner. Tekniken har revolutionerat vaccinindustrin, inte minst under covid-19-pandemin, och visar även lovande resultat i kampen mot ASF.

Ny forskning om mRNA-vacciner mot ASF

Forskarna bakom studien har utvecklat ett mRNA-vaccin med hjälp av avancerad bioinformatik och ”reverse vaccinology”. Tekniken gör det möjligt att snabbt identifiera och rikta in sig på nyckelantigener utan behov av att odla viruset, vilket förkortar utvecklingstiden avsevärt.

Det nya vaccinet är designat för att skydda mot de vanligaste genotyperna av ASFV (I och II), vilka ligger bakom utbrott i Europa och Asien. Vaccinet har framgångsrikt simulerat robusta immunsvar, inklusive både humorala och cellulära responser, samt bildning av långvariga minnesceller.

Studien visade att vaccinet:

  • kan producera både humorala (antikroppar) och cellulära (T-celler) immunsvar. Denna dubbla immunrespons ger ett omfattande och långvarigt skydd.
  • erbjuder långvarigt skydd genom att stimulera immunsystemets minnesceller. Att vaccinet innehåller flera antigena regioner (epitoper) från viruset gör det effektivt mot olika stammar och stärker immunförsvaret på flera fronter.
  • är säkert och snabbt att producera. Eftersom mRNA-vacciner inte använder levande virus, eliminerar det risken för att viruset sprider sig eller muterar. Dessutom kan vaccinerna produceras snabbt i händelse av ett utbrott.
Hur kan vaccinet användas?

Trots att det senaste ASF-utbrottet här i Sverige hanterades effektivt genom strikta kontrollåtgärder som karantänzoner och kadaversök, visar erfarenheterna att förebyggande åtgärder behövs. Ett mRNA-vaccin skulle kunna implementeras på flera sätt:

  • Skydd av grispopulationer: Det går att använda vaccinet för att vaccinera tamgrisar i områden med hög risk, vilket skapar en skyddszon mot smitta.
  • Vildsvinsvaccination: Genom att placera ut vaccin i bete kan vildsvinspopulationer immuniseras, vilket minskar risken för smittspridning.
  • Snabb respons vid utbrott: mRNA-tekniken möjliggör snabb tillverkning och distribution, vilket kan begränsa spridningen av viruset.
Global potential

ASF är en global utmaning. Ett effektivt och säkert mRNA-vaccin skulle kunna spela en avgörande roll i att bekämpa sjukdomen internationellt. Genom att skydda grisnäringar och minska behovet av massavlivningar kan vaccinet också bidra till att stärka livsmedelsförsörjningen och minska de ekonomiska förlusterna. 

Läs mer om vaccinet.

Läs mer om det svenska ASF-utbrottet.