Avhandlingen, med titeln ”Jakten på den perfekta kastrationen för häst”, omfattar data från flera olika källor. Genom att analysera journaler från Distriktsveterinärerna och fyra svenska hästsjukhus har Ida Sjöberg, veterinär och doktorand vid SLU, undersökt förekomsten av komplikationer kopplade till olika kastrationsmetoder. Hon har även mätt den inflammatoriska responsen vid specifika ingrepp.

– Antibiotikaresistens är ett enormt problem, och vi behöver hitta alla tänkbara sätt att minska användningen av antibiotika. Min forskning visar att det är möjligt att utesluta antibiotika vid så kallad sydd kastrering som genomförs under sterila förhållanden på djursjukhus, säger Ida Sjöberg.

Enligt resultaten är risken för infektioner minst vid kastration under allmän anestesi, där såren sutureras i en steril operationsmiljö. Komplikationsfrekvensen i denna grupp låg under fem procent, och förebyggande antibiotikabehandling visade sig inte påverka infektionsfrekvensen.

Högre komplikationsrisk vid kastration i fält

I kontrast till detta visar studien att så kallade stående kastrationer, som ofta utförs i fält under sedering och lokalbedövning, medför en betydligt högre komplikationsrisk. Den vanligaste metoden i Sverige, där kastrationssåret lämnas öppet för dränage, förknippas med ökad infektionsrisk.

– Vid stående kastration fick var tredje häst komplikationer. Av dessa fick i sin tur ungefär 75 procent sårinfektioner som behövde behandlas med antibiotika, säger Ida Sjöberg.

De nya rönen pekar på att en övergång till sydd kastration på klinik, när det är möjligt, kan minska behovet av antibiotika och samtidigt förbättra hästvälfärden. Samtidigt understryker Ida Sjöberg att valet av metod måste individualiseras.

– Valet av kastrationsmetod måste ta hänsyn till hästens förmåga att hantera exempelvis en transport och att befinna sig i en främmande miljö. Det är inte alltid möjligt eller lämpligt att genomföra en kastration på sjukhus.

Avhandlingen bidrar med ny kunskap i en tid då veterinärmedicinen står inför ökande krav på att minska onödig antibiotikaanvändning. Den visar också på vikten av att väga infektionsrisker mot andra faktorer som logistik, djurvälfärd och praktisk genomförbarhet vid val av kirurgisk metod.