Biologiska yrkeshögskolan i Skara har de senaste åren märkt av ett allt större intresse för klövvårdsutbildningen och i år är alla platser fyllda. Skolan själv tror att det ökade intresset beror på att fler lantbrukare har börjat få upp ögonen för att friska klövar ger en glad ko som ger högre avkastning. 

I måndags, den 27 augusti, samlades åtta blivande klövvårdare på Uddetorp. Det är startskottet på en ettårig resa med målet att bli certifierad klövvårdare. Det som är speciellt i år är att alla platser är fyllda. Liliane Graje är utbildningsledare för klövvårdsutbildningen på BYS:

– Lantbrukare har blivit mer medvetna om klövarnas betydelse och det har även med klövpengen att göra, förklarar hon.

Klövpengen är en del av landsbygdsprogrammet 2014 – 2020 och bidrar till att nå målen i Europas tillväxtstrategi 2020. För att få klövpengen måste lantbrukaren fylla i uppgifter om samtliga kornas klövar och föra kontinuerlig dokumentation hur klövarna ska vårdas. Klövvårdaren får då en överblick av det underhåll som behöver göras framöver och kan fortsätta att dokumentera klövarnas behov och eventuella skador.

– Om kornas klövar inte får den vård och omsorg de behöver kan det i slutänden leda till att kon far illa och då blir det ett djurskyddsfall, säger Liliane Graje.

Men en klövvårdare kan göra mer än att ta hand om kornas klövar. De får även utbildning inom anatomi, fysiologi, stallar och foder. De kan då ge tips på hur exempelvis foder och uppstallning kan förbättra klövarna. Enligt skolan är arbetsmöjligheterna efter avslutad utbildning goda, särskilt inom vissa län där det inte finns så många klövvårdare, men många blir egenföretagare. För de blivande klövvårdarna på BYS kommer den närmaste tiden ha mycket fokus på säkerhet, något som är väldigt viktigt för yrket.

– Det är stora djur och tunga verktyg som vi arbetar med så det är viktigt att ha koll på arbetsmiljösäkerheten, både för sin egen och djurets skull, förklarar Graje.