– Vi vet för lite om vilka risker som finns med antibiotikaresistenta bakterier i arbetslivet, menar forskarna Ann Tammelin och Ingemar Qvarfordt. De har på Arbetsmiljöverkets uppdrag, skrivit rapporten Arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier som pekar på att Sveriges restriktiva hållning till antibiotikaanvändning och vårt generella förebyggande arbete gör risken liten att arbetstagare smittas.

Ämnet har tidigare oftast belysts ur patient- och folkhälsosynvinkel medan arbetsmiljö-aspekterna inte utforskats i lika hög grad. Forskarnas uppdrag var att identifiera inom vilka yrken och arbetsmiljöer medarbetare löper särskilda risker att smittas av antibiotikaresistenta bakterier, att belysa vilka konsekvenserna blir för dem som smittats och dessutom föreslå förebyggande åtgärder. Sveriges gynnsamma läge beror bland annat på vår djurhållning och förutsätter att inte fler bakterier introduceras inom lantbruket. De bakterier som rapporten tar upp är VRE, ESBL och MRSA som alla presenteras nedan. Forskarna pekar på att det behövs ökad kunskap om bakteriernas förekomst i olika verksamheter och om effekten av förebyggande åtgärder.

Gynnsam situation

Det är framför allt de som arbetar inom vård, omsorg och förskola och med att hantera djur som löper ökad risk att utsättas för bakterier. I många länder förekommer antibiotikaresistenta bakterier hos både grisar och kycklingar inom lantbruket men de förekommer i relativt liten utsträckning i Sverige. Det finns ett undantag, ESBL, som ofta finns även i kycklingar uppfödda i Sverige, något som kan innebära risker för dem som föder upp eller slaktar fjäderfä.

– Vi menar ändå att exponeringsrisken inom svensk djurhållning generellt är låg, säger Ingemar Qvarfordt, docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Studier från flera andra länder visar att vissa av de aktuella bakterierna finns i högre utsträckning hos medarbetare på sjukhus och äldreboenden än i hela befolkningen. Ingenting tyder på att medarbetare inom öppenvården bär bakterierna i högre utsträckning.  Risken i dag för medarbetare i Sverige att smittas är liten men troligen något högre inom sjukhusvård och på äldreboenden eftersom många patienter där behandlas med antibiotika.

Mer kunskap behövs

Eftersom det finns otillräcklig kunskap om hur vanligt det är med bakterierna inom frisk- och skönhetsvård, förskola, skola och vård är det i dag svårt att bedöma risken för ökad exponering. Det gäller också dem som arbetar vid avloppsreningsverk.

– Vi behöver mer kunskap till exempel om effekten av förebyggande åtgärder inom sjukvården för att skydda patienter eftersom åtgärderna, om de är effektiva, även skyddar arbetstagarna, säger Ann Tammelin, docent vid Karolinska Institutet och överläkare inom Stockholms läns landsting.

Forskarna talar i rapporten till och med om betydande kunskapsluckor som gör det omöjligt att beskriva dagsläget i Sverige för människor i en rad yrkesgrupper. Det handlar nu bland annat om att undersöka förekomsten av de aktuella bakterierna hos patienter och omsorgstagare.

Ny föreskrift om smittrisker

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter AFS 2018:4 om smittrisker, som berör eller omfattar över en miljon arbetstagare, börjar gälla den 19 november i år och ersätter AFS 2005:1. Det grundläggande budskapet i föreskrifterna fokuserar på basala hygienrutiner och åtgärder. Ett hygieniskt arbetssätt med exempelvis god handhygien och personlig skyddsutrustning, i de arbetsmoment som kräver det, är en framgångsfaktor för att förebygga både risken för smitta och för att förhindra att smitta sprids.

Fakta om bakterier 

VRE är tarmbakterier som kan förekomma till exempel i sår eller i katetrar. De är resistenta mot Vancomycin som är ett viktigt antibiotikum. Bakterierna sprids lätt i sjukhusmiljö.

MRSA är en form av stafylokocker som är resistenta mot penicillin. De flesta barn och många vuxna bär normalkänsliga stafylokocker periodvis som en del av den normala floran. Infektioner med den resistenta varianten kan vara svåra att behandla och är ett vårdhygieniskt problem i hela världen.

ESBL är tarmbakterier som bryter ner de flesta antibiotika ur den så kallade betalaktamgruppen och är ett växande problem. Bakterierna påträffas hos friska personer och djur över hela världen och finns också inom vård och omsorg.

Läs rapporten här: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/kunskapssammanstallningar/antibiotikaresistens/