Detta brev har skickats av Samverkansgruppen för hundvälfärd till tidningen Resumé, Skandinaviens största affärstidning om reklam, media och nyheter. Brevet har även skickats till Svenska Mässan. Syftet är att försöka minska exponeringen av extrema hundraser i reklam och media.

Hundar som ler med mungiporna uppdragna under öronen. Hundar som låter snarkande och snorklande. Hundar som sitter och sover i roliga ställningar. De här är jyckar som har två saker gemensamt: De är kortnosiga och många reklammakares favoritmodeller. Men det charmiga utseendet hos bulldoggar och mopsar har en mycket mörk sida – många av hundarna har stora problem att andas på grund av sin anatomi.

De senaste åren har hundraser med korta skallar och korta nosar ökat våldsamt i popularitet i Sverige. Tydligast är ökningen bland fransk bulldogg som tjugofaldigat sitt antal på lika många år. Utvecklingen är densamma i många andra länder.
Parallellt med att antalet trubbnosiga hundar ökat, har Svenska Kennelklubbens och veterinärkårens engagemang i de här rasernas hälsoproblem blivit allt mer omfattande. Att vara hund och ha en mycket kort nos, med bulliga hudveck och stängda näsborrar, ökar risken för allvarliga hälsoproblem.

TRUBBNOSAR I MARKNADSFÖRING
Det är idag mycket vanligt att trubbnosiga hundraser figurerar i reklamsammanhang. De upplevs ofta som charmiga och personliga, de väcker intresse och drar uppmärksamhet till sig. Att dessa raser, vars utpräglade hälsoproblem är en djurskyddsfråga, figurerar i media och marknadsföring ökar deras popularitet och efterfrågan ytterligare. Det föds allt fler hundar som inte kan andas normalt. Den stora efterfrågan har också lett till att många trubbnosiga hundar smugglas in i landet vilket, förutom stort lidande för små valpar som transporteras under oacceptabla förhållanden, innebär stora risker för farliga smittor som kan drabba såväl hundar som människor, bland annat rabies.

I NOSEN PÅ EN HUND
En hund använder sitt nosparti till mycket. Bland det viktigaste är andning och värmereglering. I en normallång hundnäsa finns det gott om plats för de strukturer som styr dessa system. Den trubbiga, mycket förkortade nosen och skallen hos till exempel bulldoggar och mopsar ska rymma precis samma funktioner. Det innebär att vävnader, brosk och skelett packas ihop på en liten yta och därför fungerar dåligt – det finns helt enkelt inte utrymme. Vävnaderna i hundens hals är ofta ihoptryckta, vilket begränsar luftstrupens öppning. I värsta fall andas den trubbnosiga hunden genom en öppning stor som ett sugrör. För att maximera chanserna att få tillräckligt med syre andas hunden ofta med öppen mun och långt uppdragna mungipor. Den brett leende bulldoggen kan vara en hund som kämpar för att få luft.
Att sitta och sova är ett annat sätt att försöka hålla luftvägarna öppna. Rosslande, snarkande ljud är tecken på att hunden anstränger sig för att andas.
Hundar behöver också dra in luft genom näsborrarna för sin värmereglering. En hund kan inte svettas och är därför beroende av det ”kylsystem” som näshålan utgör för att kyla kroppen. En förutsättning för att tillräckligt med luft ska komma in är att näsborrarna är stora och öppna. Hos de trubbnosiga, kortskalliga hundraserna är näsborrarna ofta ihoptryckta, ibland närmast slutna. Det säger sig självt vilken ödesdiger inverkan det har på hundens förmåga att hålla sig sval. Öppna, rejäla näsborrar är en nödvändighet för att en hund ska kunna hantera även sommartemperaturer eller den ansträngning som lek eller raska promenader innebär, något som inte alla trubbnosiga hundar orkar med. När en hund inte kan få luft kan den inte utföra de aktiviteter som är normala för hundar. Att avla fram hundar som inte kan andas normalt är dessutom förbjudet i svensk lagstiftning.

OPERERAS FÖR ETT DRÄGLIGT LIV
Antalet kortnosiga hundar som opereras för att kunna andas bättre har stigit kraftigt i samband med rasernas ökande popularitet. De ingrepp som görs är omfattande och knappast riskfria: Stängda näsborrar öppnas kirurgiskt och överflödig vävnad som blockerar trånga luftstrupar skärs bort. Överflödiga hudveck på nosens översida reduceras. Dessvärre leder inte alla operationer till önskat resultat. En del hundar får aldrig en fungerande andning, trots veterinärhjälp.

SAMVERKAN
Inom Svenska Kennelklubben, SKK, pågår sedan många år tillbaka ett aktivt arbete med att förbättra de trubbnosiga hundarnas hälsa. Genom utbildning, information och regelverk som bland annat slår fast att hundar med andningsproblem varken får användas till avel eller premieras på utställningar försöker man begränsa förekomsten av sjuka hundar. SKK samverkar i denna fråga med Sveriges Veterinärförbund, Sveriges Lantbruksuniversitet, Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), VeTA-bolaget, Jordbruksverket och representanter för Länsstyrelserna i den så kallade Samverkansgruppen för hundvälfärd.
Även andra länder har uppmärksammat frågan. Exempelvis i det brittiska nätverket CRUFFA arbetar man aktivt för att minska förekomsten av extrema trubbnosar i reklamen.

AVSTÅ FRÅN EXTREMA TRUBBNOSAR I REKLAM!
Med kunskap om trubbnosiga hundars hälsobekymmer och ett medvetet ställningstagande, som innefattar valet av andra hundtyper som modeller, kan media-och reklambranschen bidra till att förändra utvecklingen.
Välj, sälj in och fotografera hundar som mår bra, hundar som har förutsättningar att leva aktiva, rörliga liv. Välj hundar som kan andas normalt!