Hur överföring av virus mellan olika djurarter går till är en nyckelfråga när det gäller studier inriktade mot utvecklingen av infektionssjukdomar. Särskilt virus som överförs från däggdjur till människor, så kallade zoonoser. 

Forskning om smittspridning mellan boskapsdjur fokuserar ofta på traditionell boskap, som exempelvis grisar. Men även djur inom pälsindustrin är potentiella bärare av nya virus, bakterier och parasiter som kan orsaka sjukdomar. Till exempel har det nyligen rapporterats om utbrott av fågelinfluensa (H5N1 A-virus) hos flodiller som föds upp för sin päls.

I en ny studie har forskare från Kina, Sverige, Australien, USA och Belgien gjort så kallad metatranskriptomiksekvensering. Där har man analyserat RNA för att hitta RNA- och DNA-virus. Forskarna har undersökt vävnader från 461 pälsdjur inom pälsdjurindustrin, bland annat flodiller och rödräv. Djuren har alla dött av infektionssjukdom och kommer från djuruppfödare från olika delar av Kina.

Forskarna identifierade 125 virusarter, varav 36 var tidigare okända och 39 som utgjorde en hög risk för överföring mellan arter. Bland de upptäckta virusen fanns bland annat coronavirus och influensa A-virus. 

– Det är intressant att vi ser denna diversitet av kända och potentiella zoonoser som återfinns hos och överförs mellan så många olika typer av djur och över så stora geografiska områden. På basis av det är det inte svårt att föreställa sig att människor och andra djur kommer att drabbas av nya virusorsakade sjukdomar med tiden, säger John Pettersson, docent vid Uppsala universitet och en av studiens medförfattare.

Studien visade att elva zoonotiska virus (som redan observerats orsaka sjukdom hos människor) och 15 så kallade korsordningsvirus (som hittats i två eller fler däggdjursordningar men ännu inte hos människor) spreds frekvent mellan värdar. 

Mårdhundar bar på det största antalet högriskvirus, alltså virus som riskerar att överföras till och orsaka sjukdomar hos människor. Men många andra djurarter visade sig också vara bärare av högriskvirus.

För att bättre kunna bedöma de folkhälsorisker som är förknippade med pälsdjursuppfödning och annan typ av djurproduktion är det nödvändigt med mer omfattande och regelbunden övervakning av dessa djur, enligt forskarna.

– Nu utfördes studien i Kina där djurhållning och hantering kan vara annorlunda gentemot Sverige och andra länder. Men fynden är högst relevanta också för andra länder. Jag hoppas ändå att detta bidrar till att det blir ett ökat fokus mot djurhållning och dess betydelse för uppkomsten av nya virala zoonoser, säger John Pettersson.