Död späckhuggare analyseras
Den 18 maj hittades en död späckhuggare i Hunnebostrand. I ett första skede undersöktes den av patologer och biologer från SVA. Skallen förvaras nu på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Späckhuggaren var en vuxen och mager hane som vägde 2,8 ton och var 6,8 meter lång. Patologerna som utförde undersökningen bedömer att det är en gammal […]
Den 18 maj hittades en död späckhuggare i Hunnebostrand. I ett första skede undersöktes den av patologer och biologer från SVA. Skallen förvaras nu på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Späckhuggaren var en vuxen och mager hane som vägde 2,8 ton och var 6,8 meter lång. Patologerna som utförde undersökningen bedömer att det är en gammal hane som har blivit mager över tid och till slut dött, men vidare analyser kan förhoppningsvis berätta mer om dödsorsaken.
Vävnadsprover togs från flera organ som ska bli ett tillskott i miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet. Även skallen togs för att sparas i bensamlingarna. Detta är den första späckhuggarskallen som har kommit till museet på 60 år.
– Med dessa prover har vi möjlighet att analysera bland annat miljögifter, genetik samt hälsa. Med hjälp av tänderna kan vi förhoppningsvis avgöra hur gammal den var, säger Linnea Cervin, marinbiolog på Naturhistoriska Riksmuseet.
Späckhuggarens skalle anlände till Naturhistoriska riksmuseet i lördags, 20 maj. Den förvaras just nu i en frys. Senare i veckan ska den tinas upp och under nästa vecka kommer den rengöras. När allt är klart blir skallen en del av museets vetenskapliga samlingar.
– Den kommer att komma till användning i flera olika forskningssammanhang. Vi kommer bland annat titta i detalj på skallens utseende och på tandslitage, säger Daniela Kalthoff, intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet.