Fler utbildningsplatser löser inte veterinärbristen
Regeringen har beslutat att utöka antal utbildningsplatser för veterinärer. Men kommer ett ökat antal utbildningsplatser på veterinärutbildningen att lösa veterinärbristen? Sveriges veterinärförbund anser att svaret på frågan är nej i en debattartikel i Altinget, då frågan är mycket mer komplex än så. I mars 2021 riktades svidande kritik mot Jordbruksverket och regeringen i Riksrevisionens rapport Statens […]
Regeringen har beslutat att utöka antal utbildningsplatser för veterinärer. Men kommer ett ökat antal utbildningsplatser på veterinärutbildningen att lösa veterinärbristen? Sveriges veterinärförbund anser att svaret på frågan är nej i en debattartikel i Altinget, då frågan är mycket mer komplex än så.
I mars 2021 riktades svidande kritik mot Jordbruksverket och regeringen i Riksrevisionens rapport Statens ansvar för veterinär service – Jordbruksverkets styrning och genomförande. Detta bidrog till den redan pågående diskussionen om veterinärbristen. Riksrevisionens rapport ledde dock till regeringens beslut om en välbehövlig utredning av djursjukvården.
Regeringen har även beslutat att utöka antal utbildningsplatser för veterinärer. Men kommer ett ökat antal utbildningsplatser på veterinärutbildningen att lösa veterinärbristen?
Sveriges veterinärförbund anser att svaret på frågan är nej, då veterinärbristen är en mycket mer komplex fråga. Det största problemet är tveklöst veterinärers arbetssituation.
Det råder enighet om att det är akut veterinärbrist i Sverige, men det finns en uppenbar okunskap om orsakerna. En del av den okunskapen hoppas vi att den utredning som tillsattes av regeringen i juni 2021, En hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur, ska råda bot på. Det, enligt Sveriges Veterinärförbund, största och mest akuta problemet ingår dock inte i utredningens direktiv, nämligen veterinärernas arbetssituation.
Enligt Svensk djursjukvårds branschrapport 2020 bedöms rekryteringsbehovet de närmaste tolv månaderna vara 446 veterinärer, varav 142 med specialistkompetens. En utökning av veterinärutbildningen kommer tidigast om 13 år att ha täckt det behov som enligt djursjukvårdsbranschen finns just nu, det vill säga detta är möjligtvis en långsiktig lösning men en kortsiktig sådan saknas fortfarande. Vidare beskriver rapporten dels en nedåtgående trend i sysselsättningsgrad, dels allvarliga arbetsmiljöproblem i form av hat och hot riktat mot personal inom djursjukvården vilket i båda fallen överensstämmer med den bild våra medlemmar förmedlar.
Det bör anses omoraliskt att utbilda fler veterinärer till ett yrke som har sådana uppenbara brister i arbetsmiljö utan att det görs något åt dem. Det gläder därför förbundet att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i kommittémotion 2021/22:1151 till miljö- och jordbruksutskottet att regeringen bör se över veterinärernas arbetssituation, något förbundet påtalat länge och som är nödvändigt för att djursjukvården ska kunna bli ”hållbar och långsiktigt välfungerande”.
Så, vem tar ansvar för att utreda arbetssituationen inom djursjukvården och därmed skapa förutsättningar för en verkligt väl fungerande hälso- och sjukvård för djur? Vi anser att regeringen bör tillse att detta utreds snarast. Utan bättre kunskaper om veterinärers arbetsmiljö och yrkesroll kan inte förutsättningar som krävs för att övriga åtgärder ska lyckas skapas.
Läs hela debattartikeln här