Just nu pågår antibiotikaveckan då organisationer över hela världen sätter ljuset på arbetet med att värna antibiotikan. En klok och återhållsam antibiotikaanvändning minskar risken för uppkomst av antibiotikaresistenta bakterier, vilket är ett mål inom både djur- och humanhälsa. 

Till skillnad från stora delar av övriga världen har Sverige fokus på sjukdomsförebyggande åtgärder inom livsmedelsproduktionen för att minska behovet av antibiotika. Sverige spelar en viktig roll internationellt genom att visa att det är möjligt att producera livsmedel med låg förbrukning av antibiotika.

Användningen av antibiotika till lantbrukets djur minskar i hela EU och för första gången någonsin används det mindre antibiotika till djur än till människor i EU. Samtidigt är EU långt efter Sverige, då vi bara använder drygt en tiondel antibiotika till djur jämfört med genomsnittet i EU.

De svenska framgångarna beror på att vi under lång tid och på ett målmedvetet sätt fokuserat på ett gott djurskydd och en god djurhälsa, eftersom friska djur inte behöver antibiotika. Detta visar till exempel insatserna för att minska användning av antibiotika mot juverinflammation (mastit) hos mjölkkor.

Idag har vi rekordlåg förekomst av juverinflammationer vilket även betyder att vi inte behöver behandla lika ofta med antibiotika.

–  Det är varken hållbart eller etiskt rätt att låta bli att behandla sjuka djur med antibiotika när det verkligen behövs. Men den svenska modellen visar att det är möjligt att genom stegvisa sjukdomsförebyggande åtgärder uppnå en radikal sänkning av antibiotikaanvändningen utan att vare sig djurskyddet eller livsmedelsproduktionen äventyras, säger Katharina Gielen, tf smittskyddschef på Jordbruksverket.

Mastit är sedan många år ett av SVA:s större forskningsområden och flera avhandlingar har skrivits på ämnet.

Aktuella projekt med mer direkt koppling till antibiotika handlar om hur vi bäst behandlar mastit både med och utan antibiotika. Dessutom övervakar SVA vilka bakterier som orsakar mastit samt deras antibiotikaresistens.

– Mastit är mjölkkons vanligaste sjukdom, och den behandlas ofta med antibiotika. Ju effektivare man kan undvika mastit desto mindre antibiotika behöver användas, säger Ylva Persson, biträdande statsveterinär vid SVA.

Genom att hålla ner smittrycket och bara använda antibiotika där det verkligen har effekt minskas också riskerna för resistensutveckling. Eftersom forskningen sker i nära samarbete med rådgivningsorganisationerna når ny kunskap snabbt ut till lantbrukarna.

Läs mer här Skydda antibiotikan – information från 25 myndigheter och organisationer