Första doktorsavhandlingen inom djuromvårdnadsvetenskap
Sedan drygt tio år är djursjukskötare ett legitimationsyrke som kräver tre års högskoleutbildning. Nu har den första doktorsavhandlingen inom ämnet djuromvårdnadsvetenskap lagts fram vid SLU. Avhandlingen, som har skrivits av Anneli Rydén, handlar om omvårdnad och anestesivård. Djursjukvården utvecklas snabbt tack vare ny teknik och forskning, och djurägarnas ökande efterfrågan på avancerade behandlingar kräver ökad […]
Sedan drygt tio år är djursjukskötare ett legitimationsyrke som kräver tre års högskoleutbildning. Nu har den första doktorsavhandlingen inom ämnet djuromvårdnadsvetenskap lagts fram vid SLU. Avhandlingen, som har skrivits av Anneli Rydén, handlar om omvårdnad och anestesivård.
Djursjukvården utvecklas snabbt tack vare ny teknik och forskning, och djurägarnas ökande efterfrågan på avancerade behandlingar kräver ökad kompetens hos djurhälsopersonalen.
Merparten av dagens djursjukskötare arbetar med sällskapsdjur inom djursjukvården, men djur används också inom en rad olika vetenskapliga discipliner där de bidrar till förståelse för olika sjukdomar, utveckling av nya läkemedel och behandlingar hos både människor och djur. Anneli Rydéns doktorsarbete handlar om grisen, som har blivit en alltmer efterfrågad modell inom biomedicinsk forskning, till stor del beroende på dess fysiologiska och anatomiska likheter med människans. I avhandlingen redovisar hon viktig information om omvårdnadsåtgärder som kan förbättra och förenkla samspelet med djuren och öka välbefinnandet hos grisar som ingår i studier.
– Välfärden för djur som används i forskning är mycket viktig. Det finns goda etiska, vetenskapliga, juridiska och ekonomiska skäl för att se till att djuren behandlas korrekt och att det används så få djur som möjligt i forskningsstudier, säger Anneli Rydén.
Det övergripande syftet med avhandlingen var att förbättra djurens välbefinnande i forskning genom att förfina omvårdnaden och anestesivården för växande grisar i enlighet med principen 3R, som handlar om att ersätta, minska och förfina djurförsök. Sammanfattningsvis visade resultaten att omvårdnadsinsatser, anpassning av anestesitekniker och användning av AI-teknik för mätning av aktivitet kan bidra till stressfri hantering och förbättrad djurvälfärd hos växande grisar.
Läs avhandlingen (pdf) här!