Under 2017 har 692 biverkningsrapporter för läkemedel till djur sänts in till Läkemedelsverket, en ökning från förra årets 616. De flesta rapporterna gäller biverkningar hos hundar, följt av biverkningar hos katt, häst och nöt.

För veterinärer finns en författningsmässig skyldighet att rapportera misstänkta biverkningar, men även djurägare och andra personer som har hand om djur kan rapportera biverkningar.
– Det är viktigt att biverkningsrapportera även om sambandet mellan en observerad reaktion och ett misstänkt läkemedel inte är helt klart, säger Peter Ekström, veterinär på Läkemedelsverket.

Vid godkännandet av ett nytt läkemedel finns kunskap om de vanligaste biverkningarna. Men biverkningar som inträffar sällan eller som är specifika för vissa djurslag eller raser inom ett djurslag kan ibland endast upptäckas i samband med den praktiska användningen av läkemedlet. Därför är biverkningsrapportering ett viktigt instrument för att kunna upptäcka nya biverkningar hos djur, men även för att bevaka frekvensen av redan kända biverkningar.

Förutom biverkningar hos djur och människa av veterinärmedicinska läkemedel bör man även rapportera:

  • Bristande effekt av veterinärmedicinskt läkemedel
  • Rester av läkemedel i livsmedel från livsmedelsproducerade djur utöver angivna karenstider
  • Möjliga miljöproblem som kan relateras till användning av veterinärmedicinska läkemedel.

Inom EU sker ett samarbete där biverkningar rapporteras in från samtliga länder till en gemensam biverkningsdatabas (EudraVigilance Veterinary, EVVet). Biverkningarna från de olika EU-länderna analyseras och diskuteras regelbundet av en arbetsgrupp med medlemmar från de olika EU-länderna.

Sammanställningen av ett stort antal biverkningsrapporter i EVVet-databasen ger ökade möjligheter att upptäcka nya biverkningar samt att få en överblick av de biverkningsproblem som kan vara förenade med den veterinärmedicinska läkemedelsanvändningen.