Nyheter

Hjärtmask, orsakad av Dirofilaria immitis, har länge varit ett problem i varmare klimat. En ny studie från Rumänien visar att sjukdomen blir allt vanligare i tempererade områden, vilket väcker frågor om riskerna för spridning till Norden.

En till synes rutinmässig intramuskulär injektion blev dödlig för en 9-årig warlanderhingst. En fallbeskrivning från USA ger en detaljerad inblick i den snabba sjukdomsutvecklingen vid clostridiell myonekros och lyfter vikten av injektionsteknik och aseptik.

Mjölkbaserade tester för dräktighetsdiagnostik har funnits i flera år, men en ny studie från Turkiet ger förnyad uppmärksamhet åt deras roll i modern reproduktionshantering. Är detta en verklig innovation, eller bekräftar forskningen bara vad som redan är välkänt?

Mindre smärta, kortare vårdtider och större precision – laparoskopi har revolutionerat bukkirurgin inom veterinärmedicinen. Tekniken används allt oftare för diagnostiska och terapeutiska ingrepp, men innebär också utmaningar och kräver specialiserad kompetens. En ny översiktsartikel från Small Animal Advances sammanfattar den senaste utvecklingen och framtida möjligheter.

AI-verktyg blir allt vanligare i vården och erbjuder nya möjligheter att effektivisera arbetsflöden och förbättra patientmöten. På Evidensia Södra Djursjukhuset i Stockholm har veterinärer testat ett innovativt AI-system för journalföring och hemgångsråd.

En ny studie från SLU visar att hästens spolmask i Sverige har utvecklat resistens mot fenbendazol, det vanligaste avmaskningsmedlet. Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Veterinary Parasitology, bekräftar en etablerad resistens, vilket oroar forskare eftersom spolmask kan orsaka livshotande skador på föl.

SVA har inlett en omfattande tankmjölksundersökning för att kartlägga den geografiska spridningen av blåtunga i Sverige. Undersökningen genomförs i samarbete med Jordbruksverket. Syftet är att identifiera eventuella nya fall av sjukdomen, som påvisats i landet.

En grupp av den starkt hotade Spenglers bladsköldpadda har fått ett nytt hem på Nordens Ark efter att ha beslagtagits av Tullverket. Sköldpaddorna, som smugglades till Sverige från Vietnam, kommer nu att ingå i ett avelsprogram för att bevara arten, som hotas av både illegal handel och förstörda livsmiljöer.

En ovanligt välbevarad fossil av en plesiosaurie, en svanliknande havsreptil från dinosauriernas tidsålder, har analyserats av forskare vid Uppsala universitet. Fyndet, som är 183 miljoner år gammalt, ger nya insikter om hur dessa urtida varelser levde och anpassade sig till sin marina miljö.

Slakten av får och lamm minskade kraftigt under 2024 och nådde den lägsta nivån på nära två decennier. Samtidigt ökade slakten av nötkreatur, gris och fjäderfä. Det framgår av Jordbruksverkets senaste statistikrapport om animalieproduktionen för året.

För tionde året i rad avsätter Sveriges köttbönder tre miljoner kronor genom Branschutvecklingspengen för att stärka och utveckla svensk köttproduktion. Stödet riktar sig till veterinärer, producenter, forskare, rådgivare och entreprenörer som vill bidra till en mer hållbar, lönsam och innovativ näring.

Ett nytt forskningsprojekt vid SLU ska med hjälp av AI kartlägga de genetiska orsakerna bakom ögonsjukdomen mikroftalmi hos hästar. Projektet, som stöds av Agria Forskningsfond, syftar till att identifiera sjukdomens genetiska mekanismer och på sikt utveckla ett test för att upptäcka anlaget hos avelsdjur.

Att hålla nötkreatur inom ett betesområde utan fysiska stängsel kan låta som science fiction, men ny forskning från SLU visar att det snart kan bli verklighet. Husdjursagronomen Lotten Wahlund, doktorand vid SLU, har i sin licentiatavhandling undersökt hur virtuella stängsel fungerar i naturbetesmarker – och resultaten är lovande.

Den genetiska mångfalden hos djurarter minskar i snabb takt globalt, vilket riskerar att försämra arters förmåga att hantera miljöförändringar, sjukdomshot och klimatpåverkan. Det visar en omfattande internationell metastudie som analyserat data från över 600 arter under tre decennier.

I 75 år har World Animal Protection arbetat för att förbättra djurvälfärden världen över. Genom katastrofhjälp, mobila veterinärkliniker, kampanjarbete och forskning har de gjort en konkret skillnad för miljontals djur – och arbetet fortsätter.

Atopisk dermatit är en av de vanligaste kroniska hudsjukdomarna hos hund, och klåda är ett dominerande symtom. Nu visar en ny studie att neuroinflammation kan spela en större roll i sjukdomens patogenes än vad man tidigare förstått. Forskare från North Carolina State University har med hjälp av RNA-sekvensering identifierat förändringar i dorsalrotsganglier (DRG) hos atopiska hundar, vilket kan bana väg för framtida behandlingar.