Under vintern 2019–2020 utförde doktorand Emma Hurri en anonym tankmjölksundersökning för Mycoplasma bovis vid SVA, SLU och Växa Sverige. Mjölkprov från samtliga landets mjölkkobesättningar analyserades för själva bakterien och för antikroppar. Resultaten visar att förekomsten av bakterien generellt är låg bland landets mjölkkobesättningar.

Mycoplasma bovis är en bakterie som upptäcktes första gången 2011 i landet. Både mjölkkor och kalvar drabbas, och smittan har blivit vanligare i landet visar prover från fältet och forskningsresultat. Mycoplasma bovis orsakar framförallt lunginflammation och ledinflammation hos kalvar, samt juverinflammation och ledinflammation hos kor. Bakterien är resistent mot vanligt penicillin och kräver därför bredspektrumantibiotika vid insatt behandling, vilket ökar risken för resistensutveckling. Denna bakterie smittar inte till människa.

– Behandlingen fungerar dessvärre inte alltid och infektionen riskerar därmed att bli kronisk med djurlidande och avlivning, eller slakt av djur som följd, säger Emma Hurri i ett pressmeddelande från SVA.

I den nu genomförda studien påvisades antikroppar i fem procent av proverna. Det varierade dock stort mellan länen, mellan noll och 19 procent. De län som hade högst förekomst var Skåne och Kalmar, därefter följer Blekinge, Kronoberg, Östergötland, Halland, Jönköping, Gotland, Västra Götaland och Uppsala. De nordliga regionerna hade inga besättningar med antikroppar mot Mycoplasma bovis. Danmark har vid en jämförelse procentuellt ungefär samma antal gårdar med antikroppar vid en liknande undersökning.

– Studien visar att vi har ett fortsatt relativt gynnsamt läge när det gäller Mycoplasma bovis på svenska mjölkgårdar och en god chans att begränsa smittspridningen. Det är dock viktigt att vara försiktig vid inköp av levande djur eftersom dessa är den viktigaste smittkällan, säger Emma Hurri.

Analys av antikroppar i mjölk kan inte skilja på en pågående infektion och en historisk infektion. Ett positivt prov innebär att kor i dessa besättningar har stött på bakterien Mycoplasma bovis. Studier visar att kor kan ha kvar antikroppar i minst 1,5 till 2 år. Det är första gången antikroppar analyseras i en sådan undersökning i Sverige.

Samma prover från denna tankmjölksundersökning analyserades även med en molekylärbiologisk metod, polymeraskedjereaktion (pcr), och då var alla prover negativa. Denna metod undersöker förekomst av själva bakterien i provet. Eftersom Mycoplasma bovis utsöndras ojämnt så kan det hända att bakterien inte finns med vid provtagning, även när den finns i djurbesättningen. Vid andra nyligen utförda undersökningar har dock bakterien påvisats i svenska nötbesättningar med pcr, både i tankmjölk och i nässvabbar. Vid en tidigare tankmjölksundersökning, som gjordes 2016, analyserades proverna enbart med pcr och då hittades bakterien hos 0,3 procent av gårdarna.

 

På bilden:
Andel (procent) gårdar i Sverige som är positiva för antikroppar mot Mycoplasma bovis i tankmjölksundersökning hösten 2019, uppdelat på län.