Med undantag av restaurangnäringen har livsmedelskedjan hittills klarat sig bra i coronakrisen. Nu öppnar Sveriges bönder och det gröna näringslivet upp för att ta emot permitterad arbetskraft från andra sektorer. En första beräkning är att 8 000 personer kan erbjudas arbete, skriver LRF i ett pressmeddelande.

– Många av företagen i primärproduktionen och resten av livsmedelskedjan har just nu både behovet och möjligheterna att ge folk arbete, om vi får rätt beslut tillräckligt snabbt från regeringen, säger Anna Karin Hatt, vd för LRF.

LRF har överlämnat flera förslag till Tillväxtverket för att underlätta att permitterad personal, och även utländsk arbetskraft som tidigare har arbetat i Sverige men i andra sektorer, ska kunna få jobb inom de gröna näringarna. Behovet av arbetskraft framöver kommer vara stort både inom jordbruket och skogsnäringen.

Konkreta förslag från LRF:

  • Utveckla modellen för korttidsarbete så att även företagare och deras familjer kan nyttja stödet. Nästan en miljon av landets småföretagare kan inte ta del av korttidsarbetesmodellen som den nu är utformad.
  • Ge Arbetsförmedlingen ett tydligt uppdrag att bidra till att permitterade och varslade från andra branscher kan få jobb i företag i det gröna näringslivet det finns personalbehov finns.
  • Halvera arbetsgivaravgiften för de företagare som tar emot ny personal från en annan bransch, som ska lära sig de nya arbetsuppgifterna på jobbet.
  • Inför ett löneutjämningsbidrag till individen, som utjämnar löneskillnaden för dem som kommer från arbeten med högre lön (eller jämfört med vad individen skulle ha fått som permitteringslön) än vad som kan betalas för det aktuella arbetet i primärproduktionen.
  • Utöka tiden för skattekrediter från dagens tre månader och sänk räntan på dessa skattekrediter, kanske ända ned till noll.

– Vi hoppas att Tillväxtverket tar till sig våra förslag, och tar dem vidare till regeringen. Lantbruket har behovet och möjligheterna att hjälpa många som nu kastas ut i arbetslöshet. Smidighet och tillfälliga regelförändringar är en nyckel att för att få näringslivets hjul att fortsätta snurra, säger Anna Karin Hatt.