Mikrosporidier i tamduvor – nya fynd med betydelse för folkhälsa
En nyligen publicerad studie har kartlagt förekomsten av mikrosporidios hos tamduvor (Columba livia domestica) i Iran, och resultaten är av stort intresse för både veterinärer och forskare i Sverige och Europa.
Studien visar att två zoonotiska mikrosporidier – Enterocytozoon bieneusi och Encephalitozoon hellem – förekommer i hög utsträckning i de undersökta duvorna. Något som kan ha betydande konsekvenser för både djur- och folkhälsa.
Forskarna analyserade duvor som visade symptom som viktnedgång och diarré med hjälp av molekylära och histopatologiska metoder. Resultaten visade att 57% av duvorna bar på E. bieneusi, medan 30% var infekterade med E. hellem, och 14% hade en blandinfektion med båda patogenerna.
Särskilt anmärkningsvärt är upptäckten av två nya genotyper: E. bieneusi genotyp IrnEb1, som tillhör zoonotiska grupp 1 (en grupp känd för att smitta människor), samt E. hellem genotyp Irn2E, en systertaxon till den tidigare kända genotyp 2B. Dessa fynd är de första av sitt slag i tamduvor och identifierades genom Sanger-sekvensering och fylogenetisk analys.
Den histopatologiska undersökningen avslöjade dessutom omfattande vävnadsskador hos de infekterade duvorna, inklusive enterit, nefrit, pneumoni, hepatit och encefalit. Ofta i kombination med fokal nekros och infiltration av inflammatoriska celler. Dessa förändringar tyder på att mikrosporidios är en betydande sjukdom hos duvor. Och kan ha en större klinisk påverkan än tidigare antagits.
Relevans för Sverige och Europa
För svenska och europeiska veterinärer, forskare och fågelspecialister är dessa resultat högst relevanta. Mikrosporidier är zoonotiska parasiter som kan smitta från djur till människa. Deras höga prevalens i tamduvor innebär en potentiell folkhälsorisk. Särskilt i urbaniserade miljöer där duvor och människor lever i nära kontakt.
De nya genotyperna som identifierades i studien ökar också behovet av att övervaka spridningen av mikrosporidier i både tama och vilda fågelpopulationer i Europa.
Fågelsjukdomar som mikrosporidios kan vara svårdiagnostiserade. De histopatologiska fynden i studien – såsom enterit och pneumoni – ger viktig information för veterinärer som arbetar med fåglar. Symtomen kan förväxlas med andra sjukdomar. Därför är det viktigt att inkludera mikrosporidier som en möjlig diagnos vid liknande kliniska fall.
Från ett ekologiskt och epidemiologiskt perspektiv finns det också anledning att undersöka mikrosporidiernas roll i vilda fågelpopulationer i Sverige och Europa. Eftersom dessa patogener kan spridas via avföring och kontaminera vattenkällor eller livsmedel, är det av särskilt intresse för forskare inom miljö- och livsmedelssäkerhet.
Ett One Health-perspektiv
Studien understryker vikten av ett One Health-perspektiv – där människors, djurs och miljöns hälsa betraktas som sammanflätade. Tamduvor kan fungera som reservoarer för zoonotiska patogener, och övervakning av sjukdomsutbrott i fågelpopulationer är avgörande för att begränsa smittspridning. Med tanke på att mikrosporidier är globalt förekommande och att deras zoonotiska potential är väldokumenterad, bör europeiska forskare och veterinärer uppmärksamma dessa parasiter och vidta förebyggande åtgärder.
Sammanfattningsvis visar denna studie att mikrosporidier är en allvarlig sjukdom hos tamduvor. De nya identifierade genotyperna kan utgöra en risk för både djur och människor. Svenska och europeiska veterinärer bör därför vara vaksamma på mikrosporidios som en möjlig diagnos vid sjukdom hos fåglar. Samtidigt kan forskare använda dessa data för att utveckla strategier för att hantera smittspridningen.