Studien, som bygger på analyser av mer än 80 000 vetenskapliga artiklar, visar en tydlig minskning av genetisk variation, särskilt bland fåglar och däggdjur. Förlusterna är mest uttalade i populationer som påverkats av habitatförändringar. Även faktorer som sjukdomsutbrott, klimatrelaterade naturkatastrofer samt mänskliga aktiviteter som jakt och skogsavverkning spelar in.

Den genetiska variationen är avgörande för arters långsiktiga överlevnad. En hög genetisk diversitet ökar sannolikheten att individer bär på gener som ger motståndskraft mot exempelvis sjukdomar eller extrema klimatförhållanden. Utan denna variation minskar arters anpassningsförmåga, vilket kan leda till populationskollapser.

Genetisk övervakning i Sverige – en förebild

Trots den oroande utvecklingen finns det positiva exempel på hur genetisk övervakning kan bidra till att bevara biologisk mångfald. I Sverige används avancerade DNA-baserade metoder för att övervaka genetisk hälsa hos arter som lax, öring och älg.

– Arbetet har identifierat särskilt känsliga bestånd av dessa arter men också sådana där läget ser bra ut genetiskt, säger Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet.

Forskarna bakom studien understryker att det finns effektiva bevarandeåtgärder som kan bromsa förlusten av genetisk mångfald. Nyckeln är att integrera genetiska data i bevarandeplaner och att agera proaktivt innan populationer når kritiska nivåer av genetisk utarmning.

– Genom att ta in genetiska överväganden när bevarandeåtgärder planeras och genomförs kan vi skydda den biologiska mångfalden och stärka ekosystemens motståndskraft mot nuvarande och framtida utmaningar, menar Catherine Grueber, forskningsledare vid University of Sydney.