Med hjälp av avancerad genteknik har Anders Alfjorden och hans team identifierat ett flertal tidigare okända parasiter och sjukdomstillstånd som kan förklara varför dessa musslor plötsligt dör ut på vissa platser.

Bakgrunden till forskningen är en fråga från en länsstyrelse som undrade varför flodpärlmusslorna försvinner i deras vattendrag. Eftersom det saknades tillräcklig forskning inom området, särskilt jämfört med den ekonomiskt viktiga blåmusslan och ostronet, startade Anders Alfjorden en studie med ambitionen att kombinera modern teknik och äldre veterinärmedicinska metoder för att belysa de hot som flodpärlmusslan står inför.

Flodpärlmusslor är långsamväxande och kan bli upp till hundra år gamla. Deras unika roll som filtrerare av vatten – en enda mussla kan filtrera 40 liter per dygn – är avgörande för ekosystemet. 

I sin forskning har Anders Alfjorden upptäckt att parasiten Hexamita nelsoni, som tidigare varit känd för att infektera ostron, också kan orsaka skador i blåmusslor. Parasiten invaderar olika organ och kan överföras vertikalt från moderdjur till avkomma. Något som potentiellt kan ha långtgående effekter på musselpopulationer.

I samband med detta arbete har forskarna också studerat de ekologiska faktorer som påverkar marina musselpopulationer. Predation från krabbor och sjöstjärnor, samt parasiter, bidrar till naturliga variationer i bestånden. Men i obalanserade ekosystem kan parasiterna få för stor inverkan, vilket kan leda till större förändringar bland musselkolonierna.

Inbjudan till disputation

Välkomna till disputationen! Den äger rum den 1 november kl 9:15 i Lindahlsalen på Uppsala universitet, Evolutionsbiologiskt centrum, Norbyvägen 14 Uppsala. Inbjuden examinator och opponent är professor Ryan Carnegie, Virginia Institute of Marine Science, USA. Handledare är Fabien Burki, Staffan Svärd, B. David Persson och Arni Kristmundsson.

Bildtext: En koloni av flodpärlmusslor inspekteras med vattenkikare för att förstå varför vissa kolonier dör ut.