Neuroinflammationens roll vid atopisk dermatit hos hund
Atopisk dermatit är en av de vanligaste kroniska hudsjukdomarna hos hund, och klåda är ett dominerande symtom. Nu visar en ny studie att neuroinflammation kan spela en större roll i sjukdomens patogenes än vad man tidigare förstått. Forskare från North Carolina State University har med hjälp av RNA-sekvensering identifierat förändringar i dorsalrotsganglier (DRG) hos atopiska hundar, vilket kan bana väg för framtida behandlingar.
Atopisk dermatit (AD) är en multifaktoriell sjukdom som involverar hudbarriärdefekter, immundysfunktion och mikrobiella obalanser. En alltmer uppmärksammad faktor är neuroinflammation, där immunceller och nervceller samverkar för att förstärka klådsignalering och hudinflammation.
Hos människor har forskning visat att sensoriska nervfibrer aktiveras av inflammatoriska mediatorer och bidrar till klåda, men detta har varit dåligt kartlagt hos hundar – tills nu.
RNA-sekvensering av dorsalrotsganglier
Forskare vid North Carolina State University jämförde genuttryck i DRG mellan två atopiska hundar och fyra friska kontrollhundar. DRG är en samling känselnervknutor som är belägna på de bakre ryggmärgsrötterna i kotpelaren som förmedlar sensorisk information från huden till centrala nervsystemet och spelar en central roll i klådreflexen.
Nyckelfynd:
627 gener skilde sig mellan atopiska och friska hundar, varav 543 gener var uppreglerade och 84 nedreglerade.
- Gener kopplade till klådsignalering och neuroinflammation var signifikant förändrade.
- P2RY12, IL-2RG, TLR1 och POSTN var kraftigt uppreglerade och kan ha en nyckelroll i klådsignalering.
- MRGPRD och LPAR3 var nedreglerade, vilket kan indikera en kompensatorisk mekanism för att minska klåda.
- IL-33 upptäcktes i DRG hos hundar – en unik upptäckt som kan ha terapeutisk potential.
- Pathway-analys visade uppreglering av CREB-signalering, myelinisering och neuroinflammatoriska signalvägar, vilket stärker hypotesen om nervsystemets roll vid AD.
Klinisk betydelse och framtida behandlingar
Dessa fynd kan leda till nya behandlingsstrategier som riktar sig mot nervsystemet, utöver de nuvarande terapierna som fokuserar på immunmodulering och hudbarriärstöd. Möjliga framtida interventioner inkluderar:
- Läkemedel som blockerar P2RY12 eller TLR1 för att minska klådsignalering.
- Antikroppsbehandling mot IL-33, om dess roll vid AD kan bekräftas i ytterligare studier.
- Modulering av neuroinflammatoriska vägar genom specifika inhibitorer.
Begränsningar och nästa steg
Studien är liten (endast två atopiska hundar) och måste replikeras i större kohorter. Dessutom undersöktes inte aktiva hudlesioner, vilket innebär att vissa inflammatoriska processer kan ha missats.Trots detta ger studien en viktig inblick i AD:s neurologiska komponent.