Spolmask är en vanlig parasit som framför allt drabbar föl och unga hästar, eftersom de saknar den immunitet som vuxna hästar utvecklar. Vid lindriga infektioner kan symtomen vara milda, som viktminskning, hosta och näsflöde. Men vid stora parasitbördor kan spolmasken orsaka allvarliga förstoppningar i tunntarmen. Detta kan i värsta fall vara livshotande för fölet.

– När en spolmaskinfektion blir allvarlig kan den blockera tunntarmen helt, vilket kräver akut kirurgi och ofta har en tveksam prognos. Att vi nu ser en etablerad resistens mot det vanligaste avmaskningsmedlet är därför mycket bekymmersamt, säger Giulio Grandi, forskare vid SLU och en av studiens huvudförfattare.

I Sverige rekommenderar man att alla föl avmaskas mot spolmask vid 8–10 veckors samt vid 16–18 veckors ålder. Historiskt sett har flera läkemedelsgrupper varit effektiva, men resistensutvecklingen har successivt minskat behandlingsalternativen. Sedan början av 2000-talet har spolmask utvecklat en utbredd resistens mot makrocykliska laktoner. Det har lett till att veterinärer främst förlitat sig på pyrantel och fenbendazol.

Studie visar utbredd resistens

I den aktuella SLU-studien undersöktes effekten av fenbendazol på 92 föl från 11 svenska stuterier. Resultaten visade att spolmasken var resistent på fyra av gårdarna, med en behandlingseffekt mellan 45 och 96 procent. Forskarna noterade också att risken för resistens var statistiskt högre på gårdar med fler än 40 fölningar per år.

– Det verkar finnas ett samband mellan stora besättningar och högre resistens. En möjlig förklaring är att dessa gårdar ofta avmaskar sina föl fler gånger än rekommenderat. Något som kan driva på utvecklingen av resistenta spolmaskar, säger Giulio Grandi.

Forskarna noterar att endast en av de 11 gårdarna i studien följde de nationella riktlinjerna för avmaskning. På sex av gårdarna avmaskades fölen tre gånger eller fler under sitt första levnadsår. Detta trots att det kan bidra till resistensutveckling.

Behov av förändrade rutiner och bättre uppföljning

Trots att många av gårdarna i studien uttryckte oro över att avmaskningsmedel kunde förlora sin effekt, var det endast fyra som regelbundet kontrollerade om behandlingarna faktiskt fungerade.

– Vi måste bli bättre på att följa upp effekten av avmaskning. Ett enkelt träckprov efter behandling kan visa om läkemedlet fungerar eller om vi omedvetet bidrar till att skapa fler resistenta spolmaskar, säger Giulio Grandi.

Studien belyser en växande global problematik där multiresistenta spolmaskar kan bli ett allvarligt hot mot fölens hälsa. Forskarna uppmanar därför hästägare att vara mer restriktiva med avmaskning. De uppmas också att alltid testa effekten av behandlingen för att minska risken för resistensutveckling.

– Vi står inför ett reellt hot där vi riskerar att förlora effektiva behandlingsalternativ. För att skydda framtida generationer av föl måste vi förändra våra avmaskningsrutiner och arbeta mer strategiskt med resistensövervakning, avslutar Giulio Grandi.