Ett nytt innovativt verktyg, utvecklat av forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med flera organisationer, har tagits fram för att förbättra bedömningar av luftföroreningar från djuranläggningar. Verktyget, kallat SCAIL, syftar till att ge säkrare och mer detaljerade uppskattningar av den lokala påverkan på känsliga naturområden och människors hälsa.

Sofie Hellsten, forskare vid IVL, betonar vikten av att hantera utsläpp som ammoniak, särskilt i närheten av skyddsvärda ekosystem:

– De lokala effekterna av ammoniakutsläpp kan vara betydande. Förhöjda nivåer av kväve i ekosystem leder till övergödning, försurning och förändrad artsammansättning, vilket hotar den biologiska mångfalden.

Behovet av att bedöma miljöpåverkan från jordbruksanläggningar har ökat i takt med intensifieringen av jordbruket. Enligt IVL underskattar de traditionella beräkningsmodellerna ofta de lokala effekterna av kväve- och ammoniakutsläpp, vilket riskerar att missa kritiska miljöproblem.

Det webbaserade verktyget SCAIL använder sig av vetenskapligt baserade modeller för att uppskatta det atmosfäriska nedfallet av kväve, ammoniak och andra försurande ämnen. Verktyget kan också mäta koncentrationer av ammoniak och partiklar (PM10) i närheten av anläggningarna. Något som är avgörande för att bedöma påverkan på både människor och miljö.

Åsa Hedmark, miljöspecialist vid länsstyrelsen Skåne, ser stora möjligheter med det nya verktyget:

– Större djurhållande verksamheter är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. SCAIL kan bidra med säkrare underlag för miljökonsekvensbeskrivningar och därmed förbättra beslutsunderlaget för både verksamhetsutövare och myndigheter.

Verktyget är utvecklat i nära dialog med lantbrukare, miljökonsulter och myndigheter för att säkerställa användarvänlighet och tillgänglighet. Målet är att stötta hållbara jordbruksverksamheter genom bättre underlag för åtgärder och beslut.

– Verktyget är designat för att vara enkelt att använda och tillgängligt för alla. Genom att förbättra beslutsfattandet kan vi bidra till mer hållbara jordbruksverksamheter och bättre skydd för både människor och miljö, avslutar Ågot Watne, forskare i luftmiljö vid IVL.