Djurhärbärgen möter ofta både hemlösa djur och djurägare i utsatta situationer. Personal och veterinärer som arbetar där ställs inför komplexa fall där ekonomiska svårigheter, psykisk ohälsa och sociala problem kan påverka djurens välfärd. Det kan handla om ägare som tvingas lämna ifrån sig sina djur, djur som far illa i hem med våldsproblematik, eller situationer där beslut om avlivning är svåra.

En ny studie undersöker hur socialt arbete kan integreras i veterinärmedicinska verksamheter, med särskilt fokus på djurhärbärgen. Genom en enkät riktad till personer som arbetar med veterinär socialt arbete identifierades deras huvudsakliga roller och utmaningar. 

Studien visade att dessa yrkesverksamma arbetar med:

  • Stöd till djurägare, exempelvis vid svåra beslut om avlivning, ekonomiska problem eller våldsutsatthet.
  • Mentalt välmående hos personalen, inklusive hantering av arbetsrelaterad stress och suicidprevention.
  • Krishantering och samverkan med andra aktörer, som polis och socialtjänst, vid misstänkta djurskyddsbrott.

Många veterinärstudenter gör utlandspraktik på djurhärbärgen utomlands, vilket gör detta ämne särskilt relevant även i Sverige. 

Compassion fatigue – eller empatitrötthet – är ett växande problem inom veterinärkåren globalt. Studien belyser hur socialt stöd kan bidra till att skapa en mer hållbar arbetsmiljö inom djurvård och veterinärmedicin.

Studien pekar även på att yrkesrollen är under utveckling och att den saknar standardiserade riktlinjer för veterinär socialt arbete. Forskarna menar att vi behöver mer forskning för att bättre förstå hur mental hälsa och djurskydd kan integreras.

Den fullständiga studien kan läsas här.