I september 2023 upptäcktes en för Europa ny variant av blåtungevirus, BTV3, hos får och nötkreatur i Nederländerna. Viruset spreds snabbt över hela landet och gav upphov till ett omfattande utbrott med allvarlig sjukdom och relativt hög dödlighet i drabbade besättningar.

Knappt 6 000 fall av BTV3 har rapporterats från Nederländerna, med flest fall bland får. Även Tyskland, Belgien och Storbritannien har haft enstaka fall. Utbrottet minskade under senhösten och vintern, då viruset sprids via blodsugande svidknott, men förväntas öka igen under 2024 års knottsäsong.

Än så länge finns inget vaccin mot BTV3- Efter påtryckningar från drabbade länder håller ett vaccin på att utvecklas. Förhoppningen är att de första doserna blir tillgängliga första halvåret 2024. Det är oklart när större volymer av vaccinet kan förväntas kommersiellt.

BTV kan smitta de flesta idisslare, men orsakar oftast symtom hos får och nötkreatur, som feber och sårighet i mun och nos, samt minskad mjölkproduktion. Virusets spridning beror på svidknott, som kan förekomma i stora delar av Europa, inklusive Sverige. I Sverige är sjukdomen anmälningspliktig enligt EU:s djurhälsolag.

Smittspridningen av BTV3 under 2024 i Europa är beroende av knottsäsongen, som i sin tur påverkas av temperatur och klimat, samt tillgängligheten av ett vaccin. Skydd mot knottangrepp är utmanande, och utan omfattande vaccination kan spridningen bli omfattande.

Historiskt, som med BTV8, tog det flera vektorsäsonger innan viruset nådde Sverige. Risken för att BTV3 introduceras till Sverige via svidknott från Danmark eller norra Tyskland finns, men på grund av det mindre gynnsamma klimatet och den glesa boskapspopulationen kan smittspridningen bli långsammare och mindre omfattande jämfört med andra länder.

För närvarande anses risken för att BTV3 når Sverige vara mycket låg. Kontinuerlig övervakning och riskvärdering pågår för att följa situationen och uppdatera bedömningarna vid behov.

Riskvärdering för blåtunga.