Forskare från University of Washington och Zoetis har granskat hur sociala medier fungerar som en spridningskanal för desinformation om djursjukdomar, näringslära och behandlingar.

Studien visar att allt fler djurägare hämtar sin kunskap från plattformar där vetenskapligt underbyggda fakta konkurrerar med obekräftade påståenden och myter. Veterinärer möter idag patienter vars ägare ifrågasätter rekommenderad behandling baserat på innehåll från bloggar, influencers och obekräftade källor på nätet.

Ett tydligt exempel är den växande skepsisen mot djurvaccinationer. En trend som forskarna menar har ”spillt över” från den ökande vaccinskepsisen inom humanmedicinen. Under pandemin spreds falska påståenden om vacciners effekter på människor, och i efterdyningarna har liknande påståenden dykt upp om djurvacciner.

Enligt studien har påståenden om att vacciner orsakar autism hos hundar eller att biverkningarna överväger fördelarna fått fäste på sociala medier, trots att det saknas vetenskapligt stöd för dessa idéer.

Forskarna bakom studien argumenterar för att veterinärer behöver bli mer proaktiva i att hantera och förebygga desinformation. Genom att vara närvarande på digitala plattformar, skapa tillgängligt innehåll och bemöta missuppfattningar kan veterinärkåren bidra till att motverka spridningen av felaktig information.

Studien pekar också på att förtroende mellan veterinärer och djurägare är avgörande för att minska desinformationens påverkan. En öppen och pedagogisk kommunikation kan vara nyckeln till att stärka detta förtroende.

Läs den fullständiga studien här.